2008 del 3

2008 innehöll mitt livs bästa pudersnöåkning i Bad Gestein, den hade en vårdag i Salzburg som visade hur vacker världen kunde vara, det var att återvända till Paris och att falla handlöst för hur vacker staden är, och utsikten från Sacre-Coeur i duggregn och en promenad i Pierre Lachaise, det var att se våren komma i Stockholm på Trädgården och gå hem i morgonsolen upp längs Kungsholmens norra strand. Det var morgonsol vid Rheinfloden efter en natts dansande på jazz och popklubb i Düsseldorf, det var sommarpicknick i Vondelpark med livejazz i bakgrunden, det var fint samtal på Het Brouwerij 't IJ en lördagseftermiddag i västra Amsterdam.

2008 var ett extremt dåligt år för min ekonomi och min tro på Polska och Ryska aktiefonder, det var året jag tappade min kamera på tåget mellan Bryssel och Paris, det var året då jag glömde en kasse fina böcker på gatan i Amsterdam som jag precis köpt för 50 Euro, det var året jag betalade 1565 Euro från egen ficka för min utbildning, det var året jag betalade 4000kr i månaden för ett 10 kvadratmeter stort rum, det var året jag betalade 200 Euro för att spela i ett innebandylag i högsta ligan i Holland, det var året jag spenderade 600 kronor på en piké från Fred Perry och resterande del av året känna att det var en tvivelaktig investering, det var året jag tjänade pengar i fem månader och lånade från CSN de resterande sju, det var året då mina 5 år gamla hörlurar gick sönder (50 Euro).

2008 var också året jag fick en cykel gratis från Ben när han flyttade till Prag, det var gratis boende i sex månader totalt, det var ytterst få resor som inte involverade en flytt, det var mycket cykelresor till Lidl för billig mat och vin, det var middagar hemma istället för ute, det var väldigt få klädinköp, det gjordes inga dyrare inköp av elektronik eller dyl, det var billiga konserter, det var en gratisresa med snowboardåkande i Alperna, det innehöll sparsamt med biobesök, sparsamt med inträde på dyra klubbar, och en försäkring som täckte mig när jag cyklade in i en bil.

I morgon åker jag Into The Wild, eller Sälen, som andra kallar det för. Redaktionen önskar alla läsare ett gott nytt år, den 1 Januari presenterar vi 2008års bästa skivor, det vill ni inte missa kan jag lova, som enda lista i västvärlden innehåller den inte skäggmännen i Fleet Foxes.

Erik i Ams del 1

Erik kom till Amsterdam som en symbol för det moderna Sverige, med blont kort hår, rak rygg fostrad i lumpen, och med en trendig Palestinaschal liknande halsduk virade över en militärbrun jacka. Patrik mötte upp i second hand rock, Stadiumsneakers och en halsduk som alltid leder till frågan: är du norsk? Han tog även med sig Enda som efter en två timmar lång eftermiddagssömn precis hunnit till den lilla förfest som pågick ett kvarter bort.

Efter lite meet and greet så var det dags att skynda sig bort på Denis och Gail på Neiuwendijk där Saki, Rachel och Justus satt och sög på lite öl och vin. Erik, tagen av en überhård arbetsvecka och oroad över en stressrelaterad finne i pannan, hamnade mitt i en Amsterdamlägenhet. Efter några minuter var det dags att skynda iväg för kvällen underhållning, Hot Chip på Melkweg. Erik fick Denis cykel och vi begav oss söderut i Amsterdamkvällen som var fuktig och rå. Erik var inte helt nöjd med den låga sadeln eller all trafik som vi andra Amsterdambor totalt struntade i. Vi lyckades dock ta oss ner till Leidesplein och in på Melkweg. I garderobskön hör vi hur Shake A Fist mullrar igång i bakgrunden så vi rusar in och möter en överfull konsertlokal. Som tur är skiter båda Saki och Justus i allt vad sociala koder heter och vi driver fram genom det överfulla havet av nickande människor tills vi tillslut hamnar ganska långt fram.

Hot Chip spelar med liveinstrument den här gången men publiken är lite seg och när jag försöker välta dansgolvet till Over And Over så skakar folk mest på huvudet istället för att hjälpa till. Bandet väljer även att hoppa över sin första fina skiva Coming On Strong och fokus ligger istället på senaste skivan Made In The Dark där Ready For The Floor, tillsammans med Made In The Dark (med ett intro bestående av Nothing Compares To You(!) något oväntat tillhör höjdpunkterna. Efter konserten ville vi ha öl, men det gick inte eftersom Ed Banger (världens trendigaste skivbolag för drygt ett år sedan) och Justice (världens trendigaste electroartist för drygt ett år sedan) skulle ha fest. Så vi ställde oss i en jackkö där jag och Erik stod och surade över bristen på mänsklighet och respekt i liknande situationer.

Efter detta skulle vi hitta en bar, vilket var lättare sagt än gjort halv tolv på en fredag, De Spuit var full med Belgiska ölälskare, De Balie (där jag en gång såg fina Camera Obscura) var även den full, men av diverse kulturarbetare, och inte helt oväntat var även Weber totalt packad. Tillslut hittade vi en teaterbar på en sidogata där vi kunde stå i ett hörn och suga på några öl. Eftersom samtliga inblandade var ganska tagna av senaste veckan då Erik planerat event på Grand Hotel och jag maratonskrivit en uppsats stämplade vi in redan vid halv två och cyklade hem. Jag, Erik och Enda passade på att kalasa på det exklusiva pålägget jag införskaffat på Lidl innan vi gick och lade oss för att orka med lördagen, som gick under parollen ”cykla och turista”. Mer om det i morgon, nu ska jag iväg på föreläsning i forskningsmetodik och sen måste jag göra en blandskiva med svensk pop till Patrik i Zürich.

Om Düsseldorf

I somras deltog jag i en reportagetävling som tidningen Vagabond arrangerade. Eftersom jag under denna tid insöp tyska avgaser i Düsseldorf så blev det staden jag skrev om. Ganska bra tyckte jag själv och utgick ifrån att jag skulle vinna. Nu visade det sig att dj Drake Ramoret's krulliga vän Martin tog hem segern istället, men er hypotetiskredaktör hamnade i alla fall på plats 6-10 av 325 inskickade bidrag. En glad tjej från Vagabond ringde upp mitt i min tonsillitismardröm för några veckor sedan och sa att jag hamnat på plats 2-10, och att jag skulle få veta den slutgiltiga platsen dagen efter. Jag var oerhört otrevlig eftersom jag både hade feber och knappt kunde prata, därav tror jag att jag förlorade några platser, och ingen från Vagabond har ringt eller svarat på mina mail sen dess. I have a beef with them!

Men, texten finns på deras webbsida tillsammans med de andra bidragen som hamnade på plats 1-10. Så, medan jag cyklar iväg till Lidl i höstsolen så föreslår jag att du går in här och läser mitt fina reportage, en text jag faktiskt själv är väldigt nöjd med, vilket inte hör till vanligheterna:
http://www.vagabond.se/Tavlingar/Resereportagetavling-2008/6-10-Dusseldorf---en-stad-med-sjalvfortroendeD/

Så kom solen

Vi får njuta av några fantastiskt fina dagar i Amsterdam just nu, värme sol, och gatorna fulla av harmoniska människor. Och så jag då, stressad på min cykel på väg mot morgonlektionen, där presenterar jag min idé till final paper innan jag cyklar hem igen för att sova. Jag och Enda vill kolla på The Daily Show men gårdagens avsnitt funkar inte, så det blir The Colbert Report, men det har tappat lite senaste veckorna. Sen börjar jag på min presentation till måndag, somnar två gånger mitt i artikeln jag ska argumentera utifrån. Cyklar ut i solen för att lämna in en skrivuppgift, vidare söderut till Lidl, där alla bara vill bort, men jag hittar billig Mango och Brieost. När jag börjar tjäna pengar ska jag aldrig handla där mer.

Hem igen, över Amstelfloden och stekarna som sitter i solen vid teatercaféet på andra sidan Amstel Hotel och dricker Espressos. Mer läsande, byter till American Pastoral som jag ännu inte tagit mig igenom, han skriver så omständligt (eller detaljrikt om man vill se det positivt), den Nobelpristippade Philip Roth, lika bra att en fransman fick priset i år. Enda ville spela tennis men min kropp är mör efter första innebandyträningen på en dryg vecka, lyckades springa in i en ribbstol också, gjorde ont. I morgon kommer Ben från Prag för att hälsa på, så det är viktigt att allt jag måste göra inför måndag är klart innan det. Ikväll ska jag käka chips, dricka cola och läsa David Sedaris Me Talk Pretty One Day, den är ungefär 14 gånger roligare än American Pastoral, fast också 12 gånger mindre djup. Vad betyder det? Jag vet inte, fråga någon som kan matte. Det är torsdag i alla fall, hoppas ni mår bra.

Dagens låt: Glasvegas – Geraldine (storslagen höstpamp)