2008 del 3

2008 innehöll mitt livs bästa pudersnöåkning i Bad Gestein, den hade en vårdag i Salzburg som visade hur vacker världen kunde vara, det var att återvända till Paris och att falla handlöst för hur vacker staden är, och utsikten från Sacre-Coeur i duggregn och en promenad i Pierre Lachaise, det var att se våren komma i Stockholm på Trädgården och gå hem i morgonsolen upp längs Kungsholmens norra strand. Det var morgonsol vid Rheinfloden efter en natts dansande på jazz och popklubb i Düsseldorf, det var sommarpicknick i Vondelpark med livejazz i bakgrunden, det var fint samtal på Het Brouwerij 't IJ en lördagseftermiddag i västra Amsterdam.

2008 var ett extremt dåligt år för min ekonomi och min tro på Polska och Ryska aktiefonder, det var året jag tappade min kamera på tåget mellan Bryssel och Paris, det var året då jag glömde en kasse fina böcker på gatan i Amsterdam som jag precis köpt för 50 Euro, det var året jag betalade 1565 Euro från egen ficka för min utbildning, det var året jag betalade 4000kr i månaden för ett 10 kvadratmeter stort rum, det var året jag betalade 200 Euro för att spela i ett innebandylag i högsta ligan i Holland, det var året jag spenderade 600 kronor på en piké från Fred Perry och resterande del av året känna att det var en tvivelaktig investering, det var året jag tjänade pengar i fem månader och lånade från CSN de resterande sju, det var året då mina 5 år gamla hörlurar gick sönder (50 Euro).

2008 var också året jag fick en cykel gratis från Ben när han flyttade till Prag, det var gratis boende i sex månader totalt, det var ytterst få resor som inte involverade en flytt, det var mycket cykelresor till Lidl för billig mat och vin, det var middagar hemma istället för ute, det var väldigt få klädinköp, det gjordes inga dyrare inköp av elektronik eller dyl, det var billiga konserter, det var en gratisresa med snowboardåkande i Alperna, det innehöll sparsamt med biobesök, sparsamt med inträde på dyra klubbar, och en försäkring som täckte mig när jag cyklade in i en bil.

I morgon åker jag Into The Wild, eller Sälen, som andra kallar det för. Redaktionen önskar alla läsare ett gott nytt år, den 1 Januari presenterar vi 2008års bästa skivor, det vill ni inte missa kan jag lova, som enda lista i västvärlden innehåller den inte skäggmännen i Fleet Foxes.

Baguette, ahaha del. 1

Då är det dags för del ett av resan till Paris, eller "Baguette, ahaha" som vi kallar det. Innan vi sätter igång så kan jag meddela att det där "flytet" jag skrev om igår är borta, istället sitter jag med en fet lårkaka sen min innebandydebut, halt och gnällig. Men, över till Paris!

Paris dag 1 (Lördag)

Åkte vid nio från Amsterdam och kom fram till Bryssel vid lunch, det luktade kiss och ösregnade. I den belgiska tunnelbanan spelades det musik. Först ut var Bonnie Tyler (Andreas gillade, Patrik var mer spektisk) följd av White Stripes Seven Nation Army, vi skakade på våra huvuden och tänkte att det var besynnerligt. Patrik’s hypade torg: Grote Markt, var dock en besvikelse. Tydligen anordnades det en stadsfestival som skymde sikten med en stor plastig scen, dessutom hade man valt att låta fula, billiga franska bilar parkera på torget, mycket olustigt.

Det blev en kort visit vid EU-Kommissionen och EU-parlamentet innan tåget till Gare du nord avgick. På denna korta resa lyckades Patrik tappa sin kamera, hur är fortfarande oklart, men Patrik själv klandrar sin tygpåse som det står Salzburg på.

På plats i Paris köptes det espresso innan vi träffade Camille och tog tunnelbanan ut till Saint Mande där C:s morföräldrar bor. Som ett tecken på lagbyte bjöd Camille oss på en liten uppvisning på tunnelbanan då hon tog en verbalstrid med en annan fransman. Det kändes väldigt mycket Paris att stå där och lyssna på deras franska förolämpningar innan mannen aggressivt skakade på huvudet och hötte med armen i vädret innan han gick av.

Hos C:s morföräldrar var ett litet rum i källaren avsett för oss. Efter att vi lämnat väskor och intagit ett glas is-te (bra detaljminne Andreas!) åkte vi vidare för att gå på Camilles kompis Davids 26 års fest. Partyt var hemma hos honom på en pitoresk fransk innergård, där Patou (Patrik) och Androu (Andreas) var de enda som förtärde alkohol. Swedish style kallade vi det för, vilket inte var så humoristiskt som man kan tro eftersom de flesta franska ynglingar på festen var totalt oförmögna att prata och förstå engelska. Förutom en kille med rötter i Trinidad, Patrik kallade honom för Baloo, oklart vad han tyckte om det.

Festen fortsatte sedan på paris krog- och gaygata. Det franskaste av de franska ställena besöktes, nämligen en irländsk pub, musiken sög och ölen var dyr, Patrik försökte på sig några dacefloor moves till en gammal Daft Punk hit, men vid ett så bestämde vi oss för lite natt sightseeing i Camilles mammas sportiga-Peugeot istället. Då lyckades vi bland annat fastna i trafikstockning på Champs ellysee, Patrik hoppade från stenar vid Louvren (se bild) och så missade vi att hinna till Eifeltornet för att se hur det blixtrar (som det gör de första 10 minuterna under varje timme). Vi snurrade även runt den där obelisken mitt i stan, Triumfbågen, vilket är ett litet äventyr eftersom det inte finns några filer, vilket förstås leder till en del ”diskussioner” som Parisarna skulle säga, men som i Sverige är regelrätta ”bråk”.

Lärdom från första dagen: mycket passion i Paris.

Med Paris i sikte

Språkstudierna är slut, det firades med Universitetsfinansierad öl vid Herengracht i centrala Amsterdam. Det var muntra miner och jag fick skicka ett svensk sms till en rysk tjejs flickvän från Karlsborg. Igår spelade Little Dragon på någon sorts designstudio för skomärket K-Swizz, skjukt mycket hipsters, aldrig sett något liknande i Amsterdam. Men, gratis Heineken och Duvel gjorde det ändå till en trevlig tillställning. Idag tar vi det lungt, laddar inför 8.56 tåget till Bryssel i morgon, där ska vi kolla på Grote Markt (mitt absoluta favorittorg i världen) och sen tre timmar senare till Paris där vi ska inhuseras hos en kompis morföräldrar i någon förort. Köpte föresten en lite tavla med ett kort på, vad jag tror är, Andy Warhol för 2 Euro på Waterloopleinmarknaden, av en av dom där kedjerökande och kaffedrickande iranierna, kommer "really tie my room together".