I San Fran utan bagage

Jag ville aldrig flyga över London för att ta mig hit, till San Francisco. Ni som rest endel vet att Heathrow i västra London är en flygplats som man gör mycket för att undvika. Jag hade inget val när jag bokade min resa, och det blev förstås rörigt. En kompakt dimma gjorde att vi blev stående på Arlanda i två timmar innan vi kunde flyga iväg, väl över London fick vi cirkulera i 40 minuter innan vi kunde landa.

Planet till San Francisco taxade ut samtidigt som vi anlände. Terminal 1 var ett getingbo av människor som missat sina connections, någon hade suttit två timmar i Frankfurt, en annan fick vänta en timme i Milano. Jag stod i kön med två svenskar som skulle till L.A, Efter att vi stått en timme i kön ringer en svensk kille British Airways i Sverige för att försöka få reda på vad som händer, han kollar då upp min biljett och där står det att jag blivit ombokad med American Airlines via Chicago istället. Jag rusar iväg och hoppar på bussen till terminal tre, står i kö igen, kommer fram till en BA anställd som är vansinnig eftersom han jobbat non stop sen nio (klockan är nu halv två), men han fixar nya biljetter till mig och jag springer iväg och åker till Chicago. Väl där (efter åtta timmars flygning) får jag springa igen för att hinna med min flight till San Francisco, sitter bredvid en tjock man som sväller över sätet (4 timmars flygning). Landar i San Francisco klockan nio (jag skulle varit där halv två). 26 timmars resa avrundas med att mitt bagage inte lyckats hänga med.

Så nu sitter jag i Cheryls lägenhet utan mitt bagage. Har redan kollat på två rum, ett var inte aktuellt, det andra var centralt men skulle innebära att han jag skulle dela lägenhet med skulle behöva gå igenom mitt rum för att komma till hans, han hade intervjuat 12 personer för lägenheten och skulle göra intervjuer till tisdag, så jag ska kanske inte vara allt för hoppfull.

Efter ett besök i staden för lite klädinköp ska vi ikväll gå på någon poetgrej i The Mission, verkar något suspekt men Cheryls kompis har hypat det, fast amerikaner hypar rätt mycket så vi får väl se vad det blir av det. Igår var det afterwork med Cheryls arbetskamrater på någon pisstrendig lounge bar där vi köpte Dry Martinis för 12 dollar styck. Efter det blev det live jazz någonstans vid China Town. Har även fixat ett SIM-kort så nu kan jag ringa och ta emot samtal, sehr gut.

Nu ska det köpas deodorant och lite mat. Radio Dept. – Lesser Matters spelar i bakgrunden, solen skiner och någonstans hör man ljudet av ambulanssirener, så är San Francisco just nu.

Anonym: Leavers Dance med The Veils är nog egentligen det enda jag fastnat för (det är iofs en fantastisk låt), men det var ju intressant att du hittade till hypotetisk den vägen. Filmen Mr. Books har jag inte sett, men eftersom jag fuskade om kollade på Imdb då vet jag nu viken låt som är med…:)