Om kostymer, bokjournalister och Stockholm
Erik frågade i kommentarerna till mitt förra inlägg om det är slut på poplivet nu när ska bli en riktig vuxen samt börja hänga på en PR-byrå? Och även om det inte är sant (hoppas jag), så var det ju inte för inte som jag hängt på CGC och MQ i Karlstad provandes senaste kostymkollektionen från Filippa K och Tiger. Det kanske är ett steg mot "vuxenlivet" ändå. Målet är hur som helst att anlända till San Francisco som en riktig Eurofashionista. Självklart har jag importerat en exklusiv Whitest Boy Alive t-shirt från Berlin för att ytterliga förstärka min Europrofil.
Bokrecensenter är nog precis som musikrecensenter ofta misslyckade författare. Det betyder att de, om någon, förfogar över skrivandets gåva. Ofta är det kanske lite väl mycket kulturkofta kännsla, när akademikertermer slängs runt som om det vore en middagsbjudning med Horace Engdahl, och inte en morgontrött Karlstadbo som läser texten. Men det kan även betyda att det det går att läsa väldigt fint ordade texter. I dagens SvD beskriver Martin Aagård hur författaren Neil Strauss i sin bok ’Den långa vägen ut ur helvetet. Marily Manson med Neil Strauss’ får Marilyn Manson att se ut som:
”en ganska trist, tv-fientlig, kulturkonservativ moralist som trots sitt kristendomshat firar jul och förhåller sig tveksam till abort./…/det är ingen ”Anthicrist” som framträder, snarare en drogliberal ungmoderat i Willy Wonka-kostym.”
Även om det är lite högtravande, så är det ju fantastiskt skrivet. Hypotetisk gillar.
Hypotetisk gillar inte tidningen King som lockade med stor Kostymguide, men i tidningen får vi en massa tråkiga bilder i betongmiljö där man omöjligtvis kan bedöma om kostymen i fråga är intressant eller ej. Att Peter Sipen var på framsidan borde förstås fått mig att avstå ett inköp.
I morgon beger sig redaktionen till huvudstaden (åh, vad jag ogillar folk som skriver huvudstad med F föresten) där jag ska dricka pissdyr café latte med Sofo hipsters, kolla in teateruppsättningen Fans, som baseras på Fredrik Strages bok med samma namn, kanske köpa en trendig kostym, kolla på AIK – Djurgården, denna gång i Djurgårdsklacken.
Veckans musiktips är brittiska Fanfarlo (se bild), som har släppt en singel med låtarna Fire Escape / We Live By The Lake, och det är fantastisk vacker popmusik någonstans mellan Shout Out Louds, Camera Obscura och lite tidiga Travis, altså brittiskt vedmod med lite mysiga gitarrer, soliga blås och ett lagomt drivande tempo. Här kan ni provlyssna på det hypotetisk har lyssnat mest på under veckan:
http://www.myspace.com/fanfarlo
Bokrecensenter är nog precis som musikrecensenter ofta misslyckade författare. Det betyder att de, om någon, förfogar över skrivandets gåva. Ofta är det kanske lite väl mycket kulturkofta kännsla, när akademikertermer slängs runt som om det vore en middagsbjudning med Horace Engdahl, och inte en morgontrött Karlstadbo som läser texten. Men det kan även betyda att det det går att läsa väldigt fint ordade texter. I dagens SvD beskriver Martin Aagård hur författaren Neil Strauss i sin bok ’Den långa vägen ut ur helvetet. Marily Manson med Neil Strauss’ får Marilyn Manson att se ut som:
”en ganska trist, tv-fientlig, kulturkonservativ moralist som trots sitt kristendomshat firar jul och förhåller sig tveksam till abort./…/det är ingen ”Anthicrist” som framträder, snarare en drogliberal ungmoderat i Willy Wonka-kostym.”
Även om det är lite högtravande, så är det ju fantastiskt skrivet. Hypotetisk gillar.
Hypotetisk gillar inte tidningen King som lockade med stor Kostymguide, men i tidningen får vi en massa tråkiga bilder i betongmiljö där man omöjligtvis kan bedöma om kostymen i fråga är intressant eller ej. Att Peter Sipen var på framsidan borde förstås fått mig att avstå ett inköp.
I morgon beger sig redaktionen till huvudstaden (åh, vad jag ogillar folk som skriver huvudstad med F föresten) där jag ska dricka pissdyr café latte med Sofo hipsters, kolla in teateruppsättningen Fans, som baseras på Fredrik Strages bok med samma namn, kanske köpa en trendig kostym, kolla på AIK – Djurgården, denna gång i Djurgårdsklacken.
Veckans musiktips är brittiska Fanfarlo (se bild), som har släppt en singel med låtarna Fire Escape / We Live By The Lake, och det är fantastisk vacker popmusik någonstans mellan Shout Out Louds, Camera Obscura och lite tidiga Travis, altså brittiskt vedmod med lite mysiga gitarrer, soliga blås och ett lagomt drivande tempo. Här kan ni provlyssna på det hypotetisk har lyssnat mest på under veckan:
http://www.myspace.com/fanfarlo
posted by Patrik Edvardsson at 11:03 em
6 Comments:
Visst var t-shirtarna fina.
Och jag tror precis som du, att bokrecensenter är som musikkritiker - misslyckade författare respektive musiker. Jag tycker om att läsa Svd/Dn för deras fina språk-förutom när det blir för pretentiöst som vissa delar ur kultursidorna.
Apropå dyr café latte. du skulle filla cappuccino i san miguel, på mallorca/palma. och bar bosch. värdens två finaste å bästa caféer/barer. www.grupocappuccino.com
min längsta kommentar nånsin.
men så är det här en av nätetes finaste bloggar också.
Har nu varit inne på SVT.se och tittat lite på Upp till kamp. Visst, det är en helt okej serie med helt okej och tidigare ganska okända skådisar. Precis som ni poppare vill ha det. Lite som SPUNG fast för 20-plusare. Typ.
Ang. del 2 tycker jag dock det var lite larvigt av skaparna att i Tommy koppa Stoffe (från Dom kallar oss mods)rakt av. Till och med moppemuschen och scenen där han röker braj på tågtoan var med.
Undrar vad som var mest överaskande i detta inlägg - att du nämner peter siepen eller att erik avslöjas som kommunist.
http://www.i19.mil.se/photo.php?id=98061&nid=28209
en soulmate...
Nu har jag utvecklat en avancerad Beef med kulturkoftan på NA, den kan bli lika segdragen som den mellan Beacher & Schillinger i HBO's OZ.
svartpeppar: Gruopcappuccion verkar helt klart göra något rätt.
erik: Jag har fortfatande inte sett Dom kallar oss mods, vilket ju är genant av flera anledningar. Så jag kan inte kommentera det påståendet.
Flo Mo: Flo Mo vs. Kulturkofta känns helt rätt, av flera anledningar.
prastikelmannen: Jag fattar absolut inget, du får gärna utveckla.
Skicka en kommentar
<< Home