HAL, och lite annat, men mest... HAL

Efter en vecka av tentapluggande och en blöt helg under Festivalborg så är jag tillbaka vid min bloggs sida. Under helgen fick jag njuta av att mitt Chelsea tog hem ligaguldet, Johnossi live (vilket är ganska så fantastiskt faktiskt), och diverse andra roliga saker som jag inte ämnar att förtälja på denna sida. Istället får ni hålla till godo med en recension HALs debutskiva, men det är väl inte fel heller?!

HAL – HAL
(Rough Trade / Border)

Har du gått och letat efter soldränkt popmusik från Irland och inte hittat så mycket mer än The Thrills? Nu är HAL här med sitt debutalbum, och återigen blickar några poppiga irländare österut mot den amerikanska solkusten. Hal levererar woo-körer, solsken, lite banjo och en knippe fantastiska popnummer.

HAL är inte riktigt lika West Coast kåta som landskollegorna i The Thrills var på sin debut ”So Much For The City”, här hittar du inte otaliga amerikanska stadsreferenser. Däremot hittar du musik med rötterna i sextiotalets solpopp. Men under den ofta ganska glada ytan skymtar det brittiska vemodet igenom lite här och där. Ibland är faktiskt HAL halvvägs på väg hem till Travis, som i låten ”I Sat Down”, men slinker elegant ur den fällan på nästkommande låt. Deras genombrottssingel ”Worry About The Wind” som släpptes förra året lär säkert få personer som har hela Beach Boys låtkatalog som huvudkudde en tår i ögat, för vackrare än såhär blir inte soul/pop en solig vårdag.

HAL spelar helt enkelt gullig popmusik, med vacker falsettsång, vackra pianomelodier och stämsång bäddar in låtarna i en fin sextiotals kostym. Skulle jag får välja band på en sandstrand vid lägerelden så skulle HAL säkert hamna ganska högt på listan.

Men frågan är om HAL är större än summan av de referenser man kokat ihop under den Irländska solen(?), om de långa popluggarna som i skivkonvolutet ser ut som reliker från sextiotalet verkligen ger något eget till scenen. Personligen så tycker jag det, trots att det säkert föraktfullt går att fnysa åt det och sitta och krama sina gamla The Band och Beatles skivor och hävda att det var bättre förr. Själv tycker jag att fler band borde springa ut på stranden och sjunga falsett till soldränkta pop-melodier. Något säger mig att världen skulle bli lite trevligare då. Men visst finns det stunder då HAL är väldigt nära att bli uppätna av sina egna förebilder, men så länge man pressar ur sig låtar som ”What a Lovely Dance”, ”Worry About The Wind” och ”Coming Right Over” så förlåter jag gärna det.

Hal är som en solskenshistoria som under vissa stunder går över i halvklart väder, men oftast är det bara att luta sig tillbaka i den nyinköpta solstolen och njuta av en av de mest sympatiska debuter under 2005 hittills.

3 Andra bra saker:
1. Mina skivor från USA kom idag. (Bland annat Brendans Bensons - The Alternative To Love och Death Cab four Cuties - We Have The Facts And Wer're Voting Yes.
2. Stars - Your Ex-lover is dead (låt) Jag har gått ner mer i den här låten helt, det är precis som när jag var helt nere i Anna Ternheims My Secret. Underbar popmusik.
3. Hammarby - MFF / Liverpool - Chelsea (två fotbollsmatcher, en ska jag se live i Stockholm med lite öl och vänner, den andra hoppas jag se slutet på någonstans, på en bar kanske)