onsdag, mars 23, 2005

From one heart to another - a collection of songs for my sister

lindas cd.jpg


Min syster bor i Göteborg, snart ska vi träffas igen, alltid lika roligt. Som storebror och musikintresserad har jag alltid känt ett stort ansvar att utbilda och förädla min systers musiklyssnande. Hittills har det väl gått sådär, min systers smak är väldigt schizofren, hon kan tycka att en Laakso låt är jättebra och senare sjunga med i någon massproducerad Anastasia hit. Hon är befriad från alla tankar om vad som är rätt eller inte, något som är på både gott och ont. Men, jag misströstar inte för detta, istället presenterar jag:

From one heart to another – a collection of songs for my sister.

17 låtar, dom flesta ganska nya, och många inte speciellt okända, som ska öppna nya vägar i min systers musiklyssnande. Eftersom hon lägger ner ofantligt mycket tid på studier, pojkvän och andra mogna saker så har jag, hennes musiknörd till bror gjort allt slitgöra. Det har sorterats, det har kliats i nyduschat hår, det har tagits kafferaster och vid ett tillfälle höll jag på att lägga ner hela projektet och kolla på Simpsons itsället. Men, icke, nu är skivan klar och ingen vet hur den kommer att tas emot.

Fast man gör ju faktiskt blandskivor lika mycket för sig själv, jag vet inget roligare än att ge bort en skiva till någon lite oväntat, och får man respons på en låt så är det ju mödan värt. Tycker jag.

Nåväl här kommer låtarna:

1. Josh Rouse – Sad Eyes
Från senaste skivan “Nashville”, en avskalad ballad som mynnar ut i en fantastisk vacker refräng, en av de bästa låtarna Josh har gjort och den klara höjdpunkten på en riktigt bra skiva. På slutet byter låten karaktär och avslutas i en så vacker ”vit mans soul”, att till och med Solomon Burke skulle bli imponerad.

2. Bloc Party – So Here We Are
Årets bästa låt, det har jag skrivit tidigare, och det står jag fast vid.
3. Håkan Hellström – Gårdakvarnar och Skit
Nya Håkan skivan är riktigt bra, den här låten var en av höjdpunkterna på förra veckans konsert i Örebro, Håkans röst vinglar fram på en vacker pianomelodi, en musikaliskt perfekt producerad låt som doftar lika skönt som våren utanför fönstret. Visst kan man tycka att hans å-å-å-å-ande på slutet är lite tvivelaktigt, men jag tycker det funkar.

4. Embee feat. Vanessa Liftig – Not Tonite
En helt galet bra låt, Embee släpper lös hela sin kreativa förmåga och låter ett läskigt schysst beat ligga bakom Vanessas självklara sång, en av förra årets bästa låtar. Lika nyckfull varje gång man hör den.

5. Annie – Heartbeat
Rösten, ljudväggen, refrängen, ärligt talat, hur lyckades hon med det här. En vacker popmelodi som sätter sig direkt, flera gånger bättre än den där tuggummihistorien.

6. The Perishers – My Heart
Från Friends reklamen, vacker poplåt som låter väldigt brittisk. The Perishers kanske inte är världens roligaste band, men jag är övertygad om att min syster kommer att gilla det här.

7. The Streets – Blinded By The Lights
Trummorna, den hypnotiska syntmattan, Mike Skinners röst som dryper av hopplöshet och längtan. Den perfekta låten om en utekväll på jakt efter något, efter den där personen, efter den där drogen, efter något bra. The Streets andra skiva kan vara en av de mest underskattade från förra året.

8. Rilo Kiley – It’s A Hit
Tja, titeln säger det ju själv. Egentligen tycker jag att sån här självironisk indiepop kan bli lite tradig i längden, men den här låten är som en bra amerikansk motsvarighet till Belle & Sebastians mer lyckade popnummer.

9. José Gonzalez – Hand On Your Heart
En artist som både jag och min syster håller varmt om hjärtat. Det här är en av hans bästa låtar, framförallt är det en utveckling som textförfattare. Borta är dom vaga texterna från skivan ”Veneer”, här lägger José korten på bordet och en låt om en konfrontation i ett förhållande har inte bitit så vasst på länge.

10. Bright Eyes – Haligh, Haligh, A Lie, Haligh
Efter en lång tid har jag äntligen förstått Bright Eyes storhet, vilken lidelse, vilket arrangemang. Man blir mållös, nu är det dags för min syster att fatta också.

11. Arctic Monkeys – Mardy Bum
Som en korsning mellan Libertines och Razorlight, engelskt, tralligt, avslappnat och jäkligt trevligt faktiskt. Bandnamnet är lite konstigt men stilen är klockren, någon på dangensskiva sa att det här kommer bli nästa NME hype. Det tror jag också.

12. Hot Hot Heat – goodnight, goodnight
Fantastisk popärla, läs mer här… http://hypotetisk.blogspot.com/2005/03/edith-sderstrm-hot-hot-heat-och-de.html

13. Death Cab For Cutie – We Looked Like Giants
Snart är Death Cab tillbaka med nytt album, den här låten har ett skönt driv, och Ben Gibbard drömmer tillbaka till ett förhållande, då allt fortfarande var spännande, då han inte blivit allt det han aldrig ville bli…

14. Sondre Lerche – two-way monologue
En tidlös poplåt med Norges svar på Håkan Hellström, fast musikaliskt har dom kanske inte så mycket gemensamt, förutom att dom skriver fantastiska poplåtar. Two-way monologue börjar som en lugn gitarrhistoria men mynnar ut i en poplåt som man skulle kunna placera i 60-talets USA, eller, i 2000-talets Norge, ibland är steget inte så långt.

15. Granada – Movie Ends
Ett av min systers favoritband, det här min favorit från senaste skivan ”Ligt That Weight Of Your Shoulders” som kom förra året. Låter ungefär som Granada brukar göra, mjukt och vackert och alltid på gränsen till tråkigt, här håller dom sig dock på rätt sida av den gränsen.

16. M83 – Don’t Save Us From The Flames
Som om Khonnor och Strip Music skulle frontalkrocka på E18 mellan Stockholm och Eskilstuna. M83 är den stora upptäckten för mig i år. Super in-your-face refräng och lugnt mellanparti, ett låt med massor av energi och vitalitet.

17. Kent – Mannen i den vita hatten (16år senare)
Jag har inte hört så mycket från nya Kent skivan, men den här låten är riktigt bra, det måste jag säga. Fin inledning med lugnt gitarrspel och sen den typiska Kent stegringen (mina tankar går till ”En timme en minut”), tillslut mynnar historien ut i någon läskigt medtyckande suicide allsång där Jocke mässar ”vi ska alla en gång dö” , går det att avsluta en skiva till sin syster på ett bättre sätt?

Nu ska jag åka till Sälen och ge den här skapelsen till min syster.
Vi hörs igen nästa vecka. Om ni vill.

föresten ska det bli riktigt kul att få tillbaka Studio Pop i rutan igen, det känns riktigt kul nu när herr Pop själv får vara programledare igen.

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

mm din syster kan ju inte vara nån riktig musiklyssnare om hon känner själv vilka låtar hon tycker är bäst, ge henne en prenumeration av sonic istället så hon lär sig hur hon ska tycka

4:08 em  
Anonymous Anonym said...

Jason Gibb vet jag inte vem det är...Du menar inte Ben Gibbard? Ganska bra skiva f.ö!

6:52 em  

Skicka en kommentar

<< Home