Dagen efter

Dagen efter jag såg den vildaste ståbasspelade basisten som någonsin satt sina Schweiziska fötter på Örebros gator. Dagen efter lite olika saker. Dagen efter att en syntare lekte erigerad penis med en kebabbrulle. Dagen efter som blev nu, dagen efter att Bright Eyes skiva Fevers and Mirrors snurrat hela natten, och skapat dagen.
Dagen då jag skulle köpa en solstol.
Men avstod.
Istället köpte jag två pizzor för 42 kronor och fick ett dåligt samvete på köpet.

Så sitter man med en kopp svart kaffe och lyssnar på Ryan Adams, den hemköpta pizzan är uppäten, solen har lagt sig ”as a man i’ve never been much for sunny days”.

Och flickan gick hem, och pojken gick hem. ”But damn Sam I love a woman that rains”.

Och livet på en lördag då böckerna inte skulle ligga som I-hopvikta minnen av motivationsbrist, utan istället skulle inspirera till nya kunskaper, dom ligger kvar på den röda fotpallen i rummet.

Och solen är borta, och hoppet är borta, just nu, ”you know you could, i wish you would, come pick me up, take me out, fuck me up, steal my records, screw all my friends behind my back with a smile on your face, when you do it again.”

“And I don’t know which is worst, to wake up and se the sun, or to be the one, to be the one that's gone”
Nej så illa är det inte, det är bara en dag efter.
En dag efter allt det där.
En dag då Heartbreaker fyller sin funktion som världens bästa dagen efter skiva.

Trevligheter
Cat Power (konsert i Göteborg 23 April)
Biljetter är fixade, förra gången jag såg henne på Hultsfred var både jag och hon för fulla, hon hotade med att slänga ut mig efter att jag skrikit lite väl ihärdigt efter ”Maybe Not”. Den här gången ska jag vara tyst, tyst som en mus. Det är som min vän säger, det blir nog väldigt vackert, hoppas man inte börjar gråta.

Sex nr. 6 (intervju tidning)
Den första tidning som känts riktigt spännande att läsa på väldigt länge, en smakfull blandning av populärkulturella ikoner. I smakfull layout.

Bright Eyes – Fevers And Mirrors (cd-skiva)
Här finns några av de mest hjärtskärande låtar jag hört. ”Something vague” kan vara den bästa av dem.