Aimee Mann har gjort en fin låt i en kass film
Aimee Mann.jpg
Originally uploaded by hypotetisk.
Aimee Mann – That’s How I Knew This Story Would Break My Heart
Kevin Smith är en fantastisk filmreggisör, han har gjort fantastiska filmer som Chasing Amy och Clerks bland annat. Men när det gode Smith skulle försöka sig på en mysig historia där en framgångsrik man som förlorar allt under en kaotisk presskonferens tacklar livet som pappa så gick allt fel. Jersey Girl är en obehagligt sliskig historia med en Ben Affleck som sannolikt gör en av sina absolut sämsta skådespelarinsatser någonsin. Har är ju ingen stor skådespelare, men han brukar annars klara sig förvånansvärt bra. Nu är han pinsam, väldigt många gånger. Jag skulle inte råda någon att se den här filmen. Men som man säger ibland, det kommer alltid något bra ur det förskräckliga, och i det här fallet så stämmer det faktiskt.
Aimee Mann är en ofta använd singer/songwriter när det gäller filmer, henns texter som är otroligt välskrivna historier har ofta en central roll i filmer, tydligast blev det i Magnolia då hennes ”Wise Up” knöt ihop dom vackra berättelserna om missanpassade människor som danske ressigören Paul Tomas Andersson skapade. En fantastisk film, och en lika fantastisk låt.
I fallet Jersey Girl så hittar Aimee Mann återigen fram till en låt som etsar sig fast i minnet, låten ” Thats How I Knew This Story Would Break My Heart” gör att en annars ganska tarvlig och ordinär scen blir otroligt stark när Ben Afflecks fru spelad av Jenifer Lopez begravs. Visst kan det kännas övertydligt men jag tycker att det funkar väldigt bra. Låten är hämtad från Aimee Manns senaste album som släpptes i våras, ”The Forgotten Arm”. Det är en väldigt amibitös skiva där man får följa en boxares uppgång och fall, lite samma stuk som Christian Kjellvanders nya skiva Faya.
Annat viktigt:
Black Rooster få egen hemsida: Mitt kära radioprogram Black Rooster har äntligen fått en egen hemsida, eller blogg, hur som helst så kan man kolla in låtlistor från tidigare program och annat gott där adressen är:
http://blackroosterradio.blogspot.com
Björklöven-Jonas ger följande rapport från Dylans spelning i Göteborg:
Dylan slaktade sina klassiker något, men när han spelade några låtar från senaste skivan var han helt ok. Vi hade dock ett berusat medelålders par, som "sjöng" med i refrängerna...det är störande i vanliga fall, men nu... när herr Dylan använde sig av andra versioner på de låtarna, och paret hela tiden missade refrängerna blev det desto värre.
2 av 5 krokodiler
Jag är inte förvånad och tycker fortfarande att det är intressan att människor betalar för att se denna vandrande relik. Senare under kvällen lyckades även Björklöven-Jonas få en kasse öl i huvudet av vad som tydligen var en militant-kids-hiphoppare. Ibland är livet svårt.
Rough Wave - Descended like vultures (cd-skiva) Otroligt bra popskiva från ett nytt band på Sub Pop, mjuk amerikansk pop, lite som årets uppenbarelse The New Pornographers utan dom fetaste kännsloutbrotten, släppt 25 oktober i USA.
posted by Patrik Edvardsson at 9:15 em
7 Comments:
Kathryn Williams är fin, trots att hennes coverskiva "Relations" är en ganska tråkig historia. Aimee Mann är ju en lite knepig artist eftersom hon ofta är borderlinetråkig, men hon lyckas alltid klämma ur sig några fantastiska låtar per skiva. Men framförallt är hennes texter brilljanta.
ang. the new pornographers, the shins och liknande musik du verkar gilla så tycker jag du ska kolla upp bandet mazarin med albumet we're already there. riktigt bra pop, lite av att shins möter ett strokes på den tiden då strokes fortfarande höll klassen.
och om du har en hang-up på singer/songwriters så varför inga ord om världens bästa m.ward?
m. ward ja, de vill vi höra något om. eller är det för knastrigt? för lo-fi? eller, rent ut sagt, för svårt?
ska ta o undersöka hur transistor radio funkar på min nya denon imorrn, lo-fi kontra hi-fi. ska bli intressant.
men fint skrivet, påminns ständigt och jämt om den där Kathryn. vill köpa något, var börjar man?
oskar: Ska helt klart kolla upp Mazarin (även om den ger med dåliga Gessle assosiationer), om dom låter som din beskrivning så låter det ju väldigt intressant.
Gustav och oskar: Jag har faktiskt inte hört M. Ward, dock läst mycket om honom, men av någon anledning har jag aldrig kollat upp honom, låter inte riktigt som något för mig, kanske som Gustav säger, lite för mycket lo-fi, men jag får väl ge honom en chans någon gång antar jag.
men du gör dig själv en jättetjänst om du kollar upp m.ward. verkligen en singer/songwriter utöver det vanliga.
haha, mazarin+gessle!
PT Andersson är väl ändå inte dansk?
strange one: Det har du faktiskt rätt i, har ingen aning om varför jag trodde det... men jag kollade upp detta och han är ju Amerikan. Fan, duktig är han i alla fall. Fast det här känns ju jättekonstigt, jag var helsäker på att han var dansk, jag har ingen aning om varför.
Skicka en kommentar
<< Home