Simma-lungt politisk singel

Hej på er. Idag kör vi medietorsdag här på bloggen. Redaktionen tog som vanligt en sovmorgon till klockan tolv, kokade en kopp kaffe och nu sitter vi och går igenom lite nyheter och annat gott, så följ med och se vad som hänt i värden.

Den här Sara Palin som John McCain valt som ”running mate” är en intressant figur. Många tror, hon också verkar det som, att hon kommer att kunna locka besvikna kvinnliga väljare som skulle röstat på Clinton om hon vunnit den demokratiska nomineringen. Barbro Hedvall i DN förklarar varför det inte kommer bli så:

De kvinnor som stödde Hillary Rodham Clinton känner sig däremot snarast förolämpade: Det är inte fråga om att stödja vilken kvinna som helst, Hillary har allt som Sarah saknar: utbildning, erfarenhet, smartness, uthållighet. Och de delar Hillarys värderingar och åsikter om kvinnors plats i samhället.
Läs hela ledaren här: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=823779

The Times skriver om Lily Allen som mest verkar gå omkring och kräma i sig så mycket gratis sprit som möjligt, nu förolämpade hon Elton John när dom tillsammans var ledare för en gala:

In front of an audience comprising the crème of the entertainment world, the 23-year-old chart-topper sipped champagne on stage until she began slurring and swearing.
When Allen told the audience at London's Royal Opera House "now we reach a very special point in the evening", Sir Elton replied: "What, you are going to have another drink?"
Allen, dressed demurely in a full-length ball gown, responded: "F*** off Elton, I'm 40 years younger than you, I have my whole life ahead of me."

Och i Sverige kan man läsa om hur alkoholismen bland kvinnor ökar lavinartat (för att använda ett riktigt medieutryck), det kanske är ett globalt fenomen. Jag föreslår att vi skyller allt på Amy Winehouse, who’s with me? Hela Lily vs. Elton artikeln hittar ni här:
http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/music/article4666463.ece

I PSL sitter Radio Dept. och snackar om kommande skivan, och hur intervjuerna ändrade fokus efter deras simma-lungt politiska singel Freddy and the trojan horse, vilket inte är konstigt. Skriver man en politisk låt, och hävdar att allt är skit i Sverige, så är det lite svagt att sen sitta och tyckta det är jobbigt med politiska frågor och säga att man ”inte kan så mycket om politiska sakfrågor”. Men, jag gillar ju Radio Dept. ändå, och tycker att det är strongt med lite politiska budskap i den übertrendfokuserade svenska popmusikfållan. Hela intervjun ser ni här:
http://blogg.svt.se/psl/2008/09/03/prat-med-the-radio-dept/

I morgon skriver jag några rader om en ganska ny skiva som jag lyssnat sjukt mycket på de senaste dagarna, blir fint. Idag har det annars blivit mycket Bob Dylan, det hör inte till vanligheterna.