Perspektiv på det egna språket

Många har frågat, och frågar fortfarande, varför jag valde att spendera större delen av sommaren med att försöka lära mig tyska och holländska. Det är kanske en rättfärdig fråga, det är trots allt ganska ovanligt att någon ger sig på en sådan uppgift, trots att språken är ganska lika varandra. Jag kan väl inte riktigt ge något bra svar, mer än att jag vill lära mig tyska om jag i framtiden bestämmer mig för att försöka mig på en EU-karriär och holländska eftersom jag kommer att bo i Amsterdam i minst ett år framåt. Sen hade jag ett ganska stort behov att att komma från Karlstad också förstås. Men, det finns också ett naturligt intresse för språk hos mig, jag vet inte riktigt varför.

I Göran Hägg’s bok Nya författarskolan, som min syster gav till mig i present, beskriver han hur viktigt det är för författare att lära sig andra språk:

Nästan alla goda författare är duktiga på främmande språk, även i den annars föga språkkunniga anglosaxiska världen. Det är givetvis inte så konstigt att en språkbegåvning även tar sig utryck på det viset. Men det ger också, som vi sa inledningsvis, perspektiv på den egna språket och ökar möjligheterna att observera stilarter och egendomligheter.

Så, nu har jag ytterligare ett bra argument för att intressera mig för språk. Boken är förövrigt väldigt intressant både för dig som är intresserad av skrivande och för dig som intresserar dig för olika skrivtekniker och hur bokvärlden fungerar.

Nu är Andreas på ingång till Amsterdam Centraal, han välkomnas av stark sydvästlig vind och spridda skurar.