Juno

Jason Bateman gör en oförglömlig roll som en pojke i vuxna kläder, medan Michael Crea gör precis samma roll som i Superbad, dvs. söt och försiktig gymnasiekille med popfrisyr (se även: Death Cab hyparen i The O.C.). Och även om jag har väldigt svårt att relatera till hennes roll som karriärkvinnan med mammadrömmar så är Jennifer Gardner även hon lysande. Juno (träffsäkert Ellen Page karaktärs förnamn, taget från namnet på den mäktiga guden från grekisk mytologi: http://en.wikipedia.org/wiki/Juno_%28mythology%29 ) är på många sätt en klassisk Amerikansk indiefilm, men precis som Garden State och Little Miss Sunshine (för att nämna de mest framgångsrika exemplen) så lyckas även Juno beröra på ett sällsynt sätt, och just nu känns den som den bästa av de tre (jag tycker för övrigt att samtliga är fantastiska på sina egna vis, trots att jag inser att det både är politiskt korrekt och förutsägbart tråkigt).
Idag är det söndag och Au Revoir Simone spelar i en skivaffär i Haight Asbury om drygt två timmar, i morgon kommer en pressrelease om min framtid, missa inte det.
2 Comments:
Tack för tipset, det var bättre än både Little Miss Sunshine och Garden State, och det säger inte lite det.
Vi såg "Juno" igår - den var bra.
Skicka en kommentar
<< Home