fredag, december 26, 2008

Hunter S Thompson

The Paris Review, Issue 156, Fall 2000

INTERVIEWER
Almost without exception writers we’ve interviewed over the years admit they cannot write under the influence of booze or drugs—or at the least what they’ve done has to be rewritten in the cool of the day. What’s your comment about this?

THOMPSON
They lie. Or maybe you’ve been interviewing a very narrow spectrum of writers. It’s like saying, “Almost without exception women we’ve interviewed over the years swear that they never indulge in sodomy”—without saying that you did all your interviews in a nunnery. Did you interview Coleridge? Did you interview Poe? Or Scott Fitzgerald? Or Mark Twain? Or Fred Exley? Did Faulkner tell you that what he was drinking all the time was really iced tea, not whiskey? Please. Who the fuck do you think wrote the Book of Revelation? A bunch of stone-sober clerics?

Etiketter: , , ,

posted by Patrik Edvardsson at 5:09 em

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

jag tror varken att alkohol eller droger är en viktig ingrediens för skapande. men visst finns det undantag.

snarare så att många skapare har missbruksproblem (precis som många andra människor har missbruksproblem, fast troligen är konstnärer/författare överrepresenterade), fast ändock lyckas skapa. inte innebär det att det är missbruket som är roten till skapandet för det.

men patrik, du som bor i amsterdam och är en sån obotlig kulturromantiker, ja du håller väl inte med mig?

5:57 em  
Blogger Patrik Edvardsson said...

Gustav: Jag förstår din tankegång, men jag tror faktiskt inte heller på skapande genom alkohol eller droger. Jag har visserligen kommit på en del bra idéer, men att försöka formulera dem är hopplöst, och det som verkar bra för stunden visar sig vara riktigt dåligt dagen efter. Däremot gör man ju mycket roliga/konstiga/tragiska saker när man är full som man kan använda när man skriver.

9:36 em  

Skicka en kommentar

<< Home