Woody vs. Godard

Feber har krypit fram och flyttat ner ont i halsen som nummer två bland sjukdomar. Pannkakan från Holland tycker att det låter typiskt mig, och undrar om mina svenska gener egentligen håller vad dom lovar (dom lovar tydligen att vi ska kunna stå emot vinter bra). Kollade på Woody Allens film ”September” från 1986, väldigt bra och ganska tungt drama som utspelar sig i ett hus i Vermont. Som vanligt är det många hoptrasslade människor och relationer i denna film, men det som gör den extra sevärd är prestationerna från Dianne Wiest och Miah Farrow som är brillianta. De lyckas båda gestalta sina karaktärer med en känslomässig fingertoppskänsla som lyfter den annars något begränsade historien.

Efter filmen kollar jag på en intervju som Jean-Luc Godard (en av fransk films allra största) gjorde med Woody Allen precis efter att han spelat in ”Hannah & Her Sisters”. Den är helt bisarr, för det första är den klippt stolpigt och ibland avbryts Woody Allens svar av någon bildruta med konst och frijazz i bakgrunden. Samtalet kretsar mest kring deras totalt reaktionära åsikter om TVs influens på filmen. Woody Allen pratar om hur han älskade att i sin ungdom gå på matinéfilmer för att komma ifrån solen värmen under New Yorksommaren, han liknade bion vid ett ställe där han kunde resa till en massa olika platser i världen.

Godard presenterar teorin att TVn är som ett virus som hämmar kreativiteten och tycker samtidigt att bilderna på New York i Woody Allens ”Hannah & Her Sisters” inte skulle sett ut så om en person i ett land utan TV gjort filmen. Woody tycker dock att frågan är för hypotetisk för att kunna svara på. Ibland får vi se bilder när Godard mysigt röker en cigarr, en annan då han sitter på ett golv i färgglada strumpor och vilt hår och plockar med Woody Allen-filmer på VHS-band. På slutet berättar Woody om hur han aldrig kollar på sina filmer när han är klar, och hur besviken han alltid är i slutet på en film, så här beskriver han det bland annat:

When you get to the editing room inevitably the film looks terrible and you’re always disappointed, one is disappointed, and then you do the best you can in editing and, you know, for me they are all a big struggle, but they fact that they are struggles helps me, I’ll rather struggle with film than struggle with other things

Woody Allen är även känd som hypotetiskredaktionens favoritregissör, Manhattan är mästerverket du ska se om du ännu inte sett någon film av honom.